Kyssen gavs ut samma år som bild- och diktsamlingen "Det är
långt mellan lycka och leda", det vill säga 1981.
För första
gången lyckades Ulf Lundell drabbas av skrivkramp.
Efter ett par
hundra färdigskrivna sidor kom Uffe på hur han egentligen vill
att boken skulle gestalta sig.
Han slängde då de redan färdiga
sidorna och började om från början. När han väl
visste hur han ville ha den tog det bara två månader att skriva
ihop den.
Boken publicerades i december lagom till julruschen (något
som Uffe för övrigt är ganska bra på. Det är
fler än detta verk som kommit lagom till julruschen).
Ulf Lundell använder en något annorlunda teknik i den här
boken. Till skillnad från två av de tidigare böckerna
som kan karakteriseras som trilogier (Jack, Jonny och Bart i boken Jack,
respektive Pavlo, Julius och Gro i Vinter i paradiset), kan kyssen mer
liknas vid en deckare med en mer stramt uppbyggd struktur.
I kyssen har Ulf Lundell använt mer fantasi och färre karaktärsdrag
från förebilder ur verkligheten. Boken saknar dock inte förebilder
från verkligheten. Huvudpersonen Kenneth Karlsson är småbarnspappa
och bor i Orminge (Ulf Lundell har själv bott med barn i Orminge).
Kenneth är i filmbranschen och gör olika sorters kortfilmer (Ulf
Lundell var själv ganska involverad i filmbranschen vid den här
tiden. Jack var färdiginspelad och arbetet med sömnen pågick).
De flesta recensenter var nöjda med "Kyssen" och det nya sättet
att skriva. Expressens Tommy Hammarström skriver bland annat:
"Boken visar sig, inte överraskande, vara den mest välskrivna, den mest
välkomponerade Lundell åstadkommit. Jag läser den i ett
svep, kan inte sluta förrän den är slut och jag vet hur
det gått".
Bakgrundsstämningen i boken präglas av en stor portion kritik
mot den sittande borgerliga regeringen med Torbjörn Fälldin i
högsätet, men samtidigt en bra bild av småbarnsfamiljens
liv under tidigt åttiotal.
Vid den här tiden präglades
politiken av mer eller mindre kris. Borgarregeringen hade nyligen genomfört
en, som det skulle visa sig misslyckad, devalvering och staten fick ta
upp stora lån för att klara de åtgärdsprogram och
bidrag man hade dragit på sig till både näringsliv och
samhälle.
Snart skulle centerpartisten Torbjörn Fälldin
lämna över statsministerposten till Ola Ullsten.
Sammantaget ger, som Ulfs böcker ofta gör, en bra bild av
läget i samhället. Gunnar Andersson i Aftonbladet skriver till
exempel:
"Ulf Lundell är en skarpsynt iakttagare, inte bara av
de lundelliska finesserna i exklusiva kroginteriörer utan också
av barnfamiljens vardagstrivialiteter i den blöjbytande pappans epok".
|
|
|
,
